fredag 22 juli 2016
Två sidor
Ena sidan
Första gången jag var i France var i åk 8 när jag gick på Ilandaskolan och det tillsammans med klasskompisar och en lustig och duktig fransklärare. Vi tog tåget ned och jag var duktig på att böja franska verb åt olika håll. Vi bodde hos en fransk familj och jag kommer så väl ihåg den jätte stor hunden som vaktade huset och kaklukten från fabriken som gjorde franska kakor.
Andra gången bilade vi ned till France och jag hade nyss fått körkort, 19 år gammal och körde i över 200 km / timmen på autobahn i Tyskland och senare också på Frankrikes motorvägar ned till Marseille.
Tredje gången var vi i Paris året var 1998 och vi var på La Stade och gjorde vågen med 80 000 andra i publiken på en fotbollsmatch.
Fjärde gången var vi där med vår första dotter Samira 2003 och jag gick runt med henne i vagn upp och ned i kvarteren i Montmartre vid Sacre Coeur och dansade på dansskolor modernt, house och jazz och träffade en jazzlegend med utsvängda jazzbyxor och de skarpaste armarna.
Femte gången nu år 2016 i juli åker vi ned med våra tre barn och äldsta dotter har nu hunnit bli 14 år, lika gammal som jag var första gången när jag var i Frankrike. Vi bor nu hos släktingar och det är en lägenhet med den längsta trappan man kan tänka sig och den bästa gästfriheten. Man känner sig som hemma och det är häftigt att nu komma dit i en annan fas i livet och träffar alla som var barn, ungdomar och nu hunnit bli vuxna och blivit föräldrar och har egna busiga barn. Vi åkte upp i La Tour Eiffel och det kittlade i fötterna, vi satt i trappan vid Sacre Coeur på kvällen och tittade på eldshow som var det bästa jag sett två otroligt duktiga killar som imponerade stort. Trummare och flera andra musiker och sångare och konstnärer finns i området och all världens människor. Otrolig utsikt och tiden står still en stund och pistage och chokladglassen smakar otroligt gott. En dag är vi på ett äventyrsbad där det finns allt inne och ute...härligt med sol, gräs och bad.
Vi besökte hur många gallerier som helst, indiska, arabiska och kinesiska kvarter och åt god mat hemma hos systrarna och kusinerna. Vi tittade på fotboll och blev besvikna när Frankrike förlorade och vaknade på nätterna av portugiser som åkte runt i Paris och tutade och sjöng av glädje.
Vi var på Disneyland en hel dag :) sol. regn, karuseller och figurer.
Vi gick på Champs Elysee bland alla andra och drack gott kaffe på cafeer med färska croissanter. Jag dansade på en dansstudio och träffade en jazzlegend till och kände mig som hemma ( spelar ingen roll en dansstudio är en dansstudio ) un deux trois quatre...
Sista två dagarna bodde vi på hotell i en mindre stad Beauvais på ett pittoreskt hotell med mystiska trappor och mycket historia och jag åt på en supergod kinesisk restaurang. Barnen älskade fontänen på torget och jag imponerades av den gamla katedralen och dess arkitektur.
Andra sidan
På Paris gator finns det väldigt mycket tiggare och oavsett hur de hamnat där så är det tragiskt att gå förbi dem varje dag. Utanför affären i Chateau Rouge området nedanför Sacre Coeur sitter varje dag en pappa med sina två små döttrar i 5-7 års åldern och en liten kattunge. Barnen sover och leker på platsen hela dagen och kvällen och medans jag handlar tandkräm i affären så ser jag barnens tänder som de säkerligen kommer tappa i 20 års åldern p g a att ingen säger till dem att borsta tänderna eller att de inte har någon tandborste. En man utan armar sitter i 30 graders värme på gatan och små pojkar springer runt på gatorna och tigger. Situationen är inte lätt men jag ger förstås ofta pengar men inte alltid som så många andra som till slut bara går förbi utan att se. Sista dagen vill min son ge 400 kr av sina sista sparade pengar känns som barnen har fått se så många olika livsöden i denna storstad och så många olika nationaliteter på samma gång. Att lära sig hitta i metron, att lära sig en del kvarter och att beställa och handla i affärer. Det är intensivt i en storstad med tre barn och det är dyrt.
På gatorna patrullerar militärer i full montering med k pist och skyddsutrustning. Första gången jag såg dem var upp vid Sacre Coeur, de går fyra å fyra o de hörs knappt när de kommer och sprider ut sig eller går förbi. Barnen tyckte det var läskigt och jag tyckte det var tryggt. Paris har förändrats på det sättet trots att allt ändå är precis som vanligt. Ett självmord på gatan bredvid och självmord i tunnelbanan, flera ambulanser och en hel del polispatruller och avspärrningar här och var. När man förstår franska så hör man också vad de säger i området. Jag går ändå upp till Sacre Coeur flera gånger och njuter av atmosfären och utsikten, bäst är tiden ca 19-20 på kvällen. Efter 23 när det blir mörkt är det mycket krossat glas, bråk och kiss i gränderna.
På nationaldagen firas det överallt och vi äter middag hemma med släkten och tittar på Eiffeltornet på tv som de utsmyckat som ett konstverk med fyrverkerier och musik till. Sändningen bryts av ett attentat i Nice där människor dödats och skadats. Ofattbart och tragiskt ! Svårt att ta in...
Finns olika sidor av allt och jag hoppas få komma till Frankrike flera gånger.
Vi har haft en intensiv storstadssemester men jätte härligt att träffa alla systrar, barn och barnbarn.
Vi har shoppat och upplevt massor och barnen har fått en hel del erfarenheter !
Borta bra men hemma bäst !
Ta vara på varandra och sommaren
Första gången jag var i France var i åk 8 när jag gick på Ilandaskolan och det tillsammans med klasskompisar och en lustig och duktig fransklärare. Vi tog tåget ned och jag var duktig på att böja franska verb åt olika håll. Vi bodde hos en fransk familj och jag kommer så väl ihåg den jätte stor hunden som vaktade huset och kaklukten från fabriken som gjorde franska kakor.
Andra gången bilade vi ned till France och jag hade nyss fått körkort, 19 år gammal och körde i över 200 km / timmen på autobahn i Tyskland och senare också på Frankrikes motorvägar ned till Marseille.
Tredje gången var vi i Paris året var 1998 och vi var på La Stade och gjorde vågen med 80 000 andra i publiken på en fotbollsmatch.
Fjärde gången var vi där med vår första dotter Samira 2003 och jag gick runt med henne i vagn upp och ned i kvarteren i Montmartre vid Sacre Coeur och dansade på dansskolor modernt, house och jazz och träffade en jazzlegend med utsvängda jazzbyxor och de skarpaste armarna.
Femte gången nu år 2016 i juli åker vi ned med våra tre barn och äldsta dotter har nu hunnit bli 14 år, lika gammal som jag var första gången när jag var i Frankrike. Vi bor nu hos släktingar och det är en lägenhet med den längsta trappan man kan tänka sig och den bästa gästfriheten. Man känner sig som hemma och det är häftigt att nu komma dit i en annan fas i livet och träffar alla som var barn, ungdomar och nu hunnit bli vuxna och blivit föräldrar och har egna busiga barn. Vi åkte upp i La Tour Eiffel och det kittlade i fötterna, vi satt i trappan vid Sacre Coeur på kvällen och tittade på eldshow som var det bästa jag sett två otroligt duktiga killar som imponerade stort. Trummare och flera andra musiker och sångare och konstnärer finns i området och all världens människor. Otrolig utsikt och tiden står still en stund och pistage och chokladglassen smakar otroligt gott. En dag är vi på ett äventyrsbad där det finns allt inne och ute...härligt med sol, gräs och bad.
Vi besökte hur många gallerier som helst, indiska, arabiska och kinesiska kvarter och åt god mat hemma hos systrarna och kusinerna. Vi tittade på fotboll och blev besvikna när Frankrike förlorade och vaknade på nätterna av portugiser som åkte runt i Paris och tutade och sjöng av glädje.
Vi var på Disneyland en hel dag :) sol. regn, karuseller och figurer.
Vi gick på Champs Elysee bland alla andra och drack gott kaffe på cafeer med färska croissanter. Jag dansade på en dansstudio och träffade en jazzlegend till och kände mig som hemma ( spelar ingen roll en dansstudio är en dansstudio ) un deux trois quatre...
Sista två dagarna bodde vi på hotell i en mindre stad Beauvais på ett pittoreskt hotell med mystiska trappor och mycket historia och jag åt på en supergod kinesisk restaurang. Barnen älskade fontänen på torget och jag imponerades av den gamla katedralen och dess arkitektur.
Andra sidan
På Paris gator finns det väldigt mycket tiggare och oavsett hur de hamnat där så är det tragiskt att gå förbi dem varje dag. Utanför affären i Chateau Rouge området nedanför Sacre Coeur sitter varje dag en pappa med sina två små döttrar i 5-7 års åldern och en liten kattunge. Barnen sover och leker på platsen hela dagen och kvällen och medans jag handlar tandkräm i affären så ser jag barnens tänder som de säkerligen kommer tappa i 20 års åldern p g a att ingen säger till dem att borsta tänderna eller att de inte har någon tandborste. En man utan armar sitter i 30 graders värme på gatan och små pojkar springer runt på gatorna och tigger. Situationen är inte lätt men jag ger förstås ofta pengar men inte alltid som så många andra som till slut bara går förbi utan att se. Sista dagen vill min son ge 400 kr av sina sista sparade pengar känns som barnen har fått se så många olika livsöden i denna storstad och så många olika nationaliteter på samma gång. Att lära sig hitta i metron, att lära sig en del kvarter och att beställa och handla i affärer. Det är intensivt i en storstad med tre barn och det är dyrt.
På gatorna patrullerar militärer i full montering med k pist och skyddsutrustning. Första gången jag såg dem var upp vid Sacre Coeur, de går fyra å fyra o de hörs knappt när de kommer och sprider ut sig eller går förbi. Barnen tyckte det var läskigt och jag tyckte det var tryggt. Paris har förändrats på det sättet trots att allt ändå är precis som vanligt. Ett självmord på gatan bredvid och självmord i tunnelbanan, flera ambulanser och en hel del polispatruller och avspärrningar här och var. När man förstår franska så hör man också vad de säger i området. Jag går ändå upp till Sacre Coeur flera gånger och njuter av atmosfären och utsikten, bäst är tiden ca 19-20 på kvällen. Efter 23 när det blir mörkt är det mycket krossat glas, bråk och kiss i gränderna.
På nationaldagen firas det överallt och vi äter middag hemma med släkten och tittar på Eiffeltornet på tv som de utsmyckat som ett konstverk med fyrverkerier och musik till. Sändningen bryts av ett attentat i Nice där människor dödats och skadats. Ofattbart och tragiskt ! Svårt att ta in...
Finns olika sidor av allt och jag hoppas få komma till Frankrike flera gånger.
Vi har haft en intensiv storstadssemester men jätte härligt att träffa alla systrar, barn och barnbarn.
Vi har shoppat och upplevt massor och barnen har fått en hel del erfarenheter !
Borta bra men hemma bäst !
Ta vara på varandra och sommaren
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)