En stor buss och en liten med sammanlagt ca 75 elever danslärare och föräldrar rullar mot Stockholm och målet är Streetstar en stor danstävling som har blivit en morot för många danselever danslärare och dansare.I år på Dansens Hus så är det över 30 grupper med och danstilarna är många och det kan ju vara en fördel men kan också vara svårt när man ska utse en vinnare.Min personliga åsikt är att det inte går att att tävla i dans eftersom det är en upplevelse / känsla och kan vara så olika för olika ögon.Men det är kul i det här sammanhanget att utse en vinnare och en tvåa i de olika ålderskategorierna men saknade ett tredje pris det här året.
I logerna är det trångt och varmnt och jag Lukas och Micke stöttar 13 hip hop killar i 9-11 års ålderna , det är stort att tävla i Stockholm och att få stå på Dansens Hus :) gemenskapen är det viktigaste på den här resan och att killarna ska få massor av dansinspiration.Det är stort när en av killarna inte vill upp på scenen innan för att han mår dåligt , jag stöttar i korridorerna , bakom scenen och på scenen...de andra killarna stöttar de också och säger vi ska gör det här tillsammans vi behöver dig ( att höra det känns fantastiskt som ledare ).Alla killarna dansar och de ger allt , de är super och publiken jublar...jag skriker nog högst :)
Tre dansgrupper till från Karlstad och alla gör jätte fina starka dansuppträdanden men som sagt 30 andra grupper med olika dansstilar musik och teman.De två vinnarna i både New Talent och Next Generation var verkligen värdiga vinnare.Väldigt inspirerande att se alla grupper och även Advanced förstås sist , där vi hade en vinnare i Ana Strandberg och hennes dansvänner...Ana ( fd Dansstudioelev när hon bodde i Karlstad ) hoppas hon kan komma och hälsa på snart :)
Att checka in på hotell efter detta två dagar var sååå skönt , behövde verkligen bara lite lugn , eget rum , äta frukost och sitta en natt med en examination som skulle in hmm det var iallafall tyst runt mig...
Hinner med lunchdate och fika med goda vänner och hamnar längst fram på Flashdance , jätte bra dans och sång och dras tillbaks till mina dansungdomsår :) dansdrömmar och verklighet precis som idag !
Kursen på Diambra med gästlärare , skönt att bara stå i mitten någonstans , har inte behovet att trängas längst fram och sätta allt men det känns ok ändå och det är som sagt skönt att bara ta emot och och se dessa tre fantastiska gästlärarna.Bäst känsla är nog ändå att dansa för Lukas MC F ( från London ursprungligen men bor i Canada ) , otrolig känsla och teknik och när han dansar i slutet framför oss så är det amazing :) synd att bara kunna ta 4 klasser men så är det...
Bor i Solna några dagar hos min bror och träffar lilla nya tjejen Lovisa en månad gammal och hennes busiga storebror.Mysigt att träffa baby när den är som minst :)
Det som fastnar mest på min hornhinna förrutom allt annat är vad många tiggare som är nästan överallt på Stockholmsgator.
Första dagen slås jag av vad alla går förbi och knappt lägger märke till dem.
Andra dagen ser jag hur folk sitter med sina affärsluncher inne på fina restauranger eller står med fina kostymer på trottoaren påväg mot möten och strax nedanför sitter en tiggare.
Tredje dagen hjälper jag en äldre kvinna och hennes man från Rumänien bakom Statsbiblioteket i en trappa med ett lass av påsar och täcken , de stinker kiss av dem , en annan ung kvinna byter om bakom det stora huset.
Fjärde dagen går jag förbi och lägger knappt märke till dem för jag vill inte missa mitt tåg.
Många säger att det är ligor och annat som ligger bakom , jag ser bara olyckliga människor och hoppas att vi i Sverige gör något gemensamnt bra för att inte människor ska sitta så här.
Någon sa : att varför ska vi i Sverige skonas från tiggare , nej det kanske vi inte ska men så här kan det inte få fortgå...
Höstlov för barnen hemma och jag är glad att kunna vara ledig tre dagar.
I Karlstad sitter det en äldre man utanför ICA , han få 10 kronor av mig innan jag skyndar mig till bilen för att ge mina barn pengar till Hallowendiscot...det är kluvet och det uppstår många dilemman.
Inom specialpedagogiken som jag läser nu uppstår många dilemman och det är väl där Sverige är nu , alldeles väldigt för många dilemman och det är inte någon annan som ska ta tag i förändringen det är alla vi och alla vi kan göra något...litet som stort... börja imorgon.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar