Ingenting faktist...
Bland flera tusen står vi och trängs och lilla kakan 2 år tycker mest att det är roligt att sitta på asfalten och titta på en del som vinglar konstigt.
Man ser knappt något men man hör ju iallafall och ser massa folk både okända o kända.
En del jobbar på Kungsgatan i dörrar , andra bland borden och en del bara står och ser allt.
Jag o barnen åker 5 varv runt Statshotellet o bilen för att invänta Manboy man boy...not a man at all men min lilla son sjunger med glatt och ser lycklig ut bredvid mig med... nedvevade rutor medans jag mest tänker på vad som händer på scenen.Coola bilar fanns det gott om och med glass runt munnen och i bilen lämnar vi stan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar